Sveriges svagaste fackförbund?

Sjuksköterskorna i Finland varslades om strejk för att få högre löner, eller rättare sagt, de massuppsade sig. Nu har de danska sjuksköterskorna varslats om strejk i kampen för högre lön. I Finland slutade det med att man snabbantog en lag som gjorde att sjusköterskorna skulle kunna tvingas tillbaka till sitt arbete (som de egentligen sagt upp sig från) innan man fick igenom sitt krav på en löneökning, 22-28 % under en fyraårsperiod.  I Danmark kräver sjuksköterskorna och annan vårdpersonal ett lönelyft på 15 %, de är redan varslade om strejk. De har blivit erbjudna 12.8% men detta har man förkastat. Då ska man känna till att sjusköterskorna i Danmark redan tjänar betydligt bättre än svenska dito, och detta samtidigt som de har mindre ansvar.

Vad gör man då i Sverige? Ingenting var det verkar. Sveriges svagaste fackförbund, dvs. Vårdförbundet gör ingenting var det verkar. För ett tag sedan gick Sjukhuschefen i Lund, Bent Christensson, ut och sade att man inte kunde acceptera högre löneökningar än 1.5% i fall budgeten skulle hålla (hittar tyvärr ingen källa till detta). Detta är en direkt effekt av Region Skånes sparbeting. Man hade då väntat sig att någon facklig representant skulle reagera... men icke. Tyst som på uppvaket.

Man skulle också kunna tänka sig att facket skulle reagera på den dåliga arbetsmiljön och det hårda arbetstempo som råder på sjukhuset i Lund för närvarande (och har så gjort sedan i somras). Men inte heller där är man förmögen att agera.

Jag har visserligen hört talas om en sjuksköterskedemonstration i Lund den 15:e mars. Men det sägs vara ett initiativ av enskilda sjuksköterskor snarare än Vårdförbundet. Vårdförbundets roll sägs hittills ha sträckt sig till att söka demonstrationstillståndet. Än så länge har jag inte sett någon bekräftelse på att detta blir av och jag tror att man måste strejka för att det ska ha någon effekt. Det är först då som det blir kännbart för politikerna. Men det är klart... det kanske är ett första steg på vägen. Tror också att man måste göra något nationellt eller åtminstone regionellt för att det ska för någon genomslagskraft. Det krävs nog någon form av samordning för att få största möjliga effekt. Nu är det bara enskilda initiativ. Förutom i Lund som nämnts  ovan är man på krigsstigen i t.ex. Helsingborg och Stockholm. Den hjälpen de snart nyfärdiga sjusköterskorna i Stockholm fått av facket är en broschyr och lite information. Tycker den bilden är signifikativ för hur jag ser på Vårdförbundets verksamhet. Det visar inte på någon större kampvilja och handlingskraft. Jag förstår inte hur Vårdförbundet inte kan dra nytta av den irritation och ilska som finns över lönerna. Om nu sjuksköterskorna är beredda att dra igång något själva, vad hade de då inte varit om de hade haft ett starkt fackförbund som lett dem.

Det är märkligt att Vårdförbundet inte verkar vara kapabla att opinionsbilda själva. Istället är det ren flax att media själva har fått upp ögonen för missförhållandena. Det märkliga är att alla verkar förvånade och bestörta när de får reda på lönebilden för en sjuksköterska något som nog ska ses som ytterligare ett bevis på Vårdförbundets misslyckande. För det är minsann ingen munter läsning...

Kommentarer
Postat av: Fredrik

Jag håller med dig och något måste verkligen göras nu. Idag fick jag faktiskt ett mail av vårdförbundet.
https://www.vardforbundet.se/templates/local/vflocalarticle.aspx?id=17525
Så lite gör dom faktiskt (här i Uppsala i alla fall). Dom har även anonserat om det här i våra, SSK-stdenternas byggnader, den senaste veckan.

Helt otroligt att danskarna fick ett bud på 12,6% och tackade nej. Inte en chans att man hade vågat göra det i Sverige.

Sköterskorna i Västerås verkar också vara på krigsstigen läste jag idag.
http://www.vardfacket.se/VFTemplates/Article____10798.aspx

2008-03-04 @ 20:34:38
Postat av: Johan

Kolla in den här sidan.
http://www.upproret.se/

En hel del personer man känner igen när man väljer "visa listan". Både fd klasskompisar och nuvarande arbetskamrater.

2008-03-08 @ 18:53:08
Postat av: Daniel

Varför inte massuppsägning som vi hade här i finland?

2008-03-18 @ 01:01:06
URL: http://danielfagerholm.webblogg.se
Postat av: Megnuz

Fredrik: Jag var inne och kollade och det verkar faktiskt som VF arrangerade demonstrationer runt om i landet. Dock utan att sprida informationen på särskilt lyckat sätt. Har bara fått höra det via djungeltrumman här i Lund istället för att kunna sprida saker via mail eller t.ex. Fäjsbuck som många andra organisationer lyckats göra.

Daniel: Massuppsägningar är en olaglig stidsåtgärd som Vårdförbundet inte kan ställa sig bakom http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2069024.ab Dock så är det ju fritt för varje enskild sjuksköterska att säga upp sig ochd et är det som upproret.se handlar om (tack Johan). Återstår att se om folk verkligen säger upp sig när man inte blir uppbackad av sitt fackförbund.

Typiskt av VF att inta en passiv ställning istället för att "smida nu medan järnet är varmt" och media uppmärksammar saken.

2008-03-18 @ 09:37:55
URL: http://magnussandberg.blogg.se
Postat av: Susanne Flink

Hej Magnus!
Av en tillfällighet kom jag in på denna sidan (googlade) och måste bemöta denna kritik som framkommer. Konstruktiv kritik brukar nå framgång med i detta fallet är det både ett och annat sakfel som uppstått och den saknar förslag till lösningar annat än att Vårdförbundet är osynligt och att det kunde vara bättre. Detta är jag benägen att hålla med om och det jobbas det på alltjämnt.
Det jag saknar i bloggen är en förklaring på de skillnader som återfinns i våra olika nordiska länder och huruvida dessa länder kan ha fördyrade levnadsomkostnader etc som därför genererar högre lönelyft i kronor tex. Nästa sakfel är att Vårdförbundet är det svagaste fackförbundet i Sverige - det får nog stå som skribentens egna åsikt.
Att Vårdförbundet sedan inte reagerar på den dåliga arbetsmiljön och det hårda arbetstempot vill jag också ifrågasätta eftersom jag inte känner igen den bilden. Dessutom står det i arbetsmiljölagen att man som arbetstagare har ett medansvar för att hålla en god arbetsmiljö medan arbetsgivaren har huvudansvaret för denna goda arbetsmiljö, så vems är ansvaret för detta nu då - Vårdförbundet eller?
Manifestationer har utförts på många olika ställen i Sverige och i flera omgångar det är bara att gå in på hemsidan www.vardforbundet.se och läsa så kommer all information er till hands den vägen ni som vill veta mer. De som arbetar med dessa saker är förtroendevalda och arbetar dessutom ute i verksamheterna. Så Magnus Vårdförbundet består av medlemmarna och medlemmarna är Vårdförbundet med andra ord står det dig fritt att opinionsbilda för Vårdförbundets räkning som medlem. När det gäller studenterna så vet jag att det anordnas bokbord, arbetsmarknadsdagar, möjlighet till information i klassrum och dit bjuds studenterna att delta. Där lämnas också mailadress för dem som vill söka mer information som studerande. Därmed inte sagt att detta inte kan bli bättre det kan det med all säkerhet bli men kom då med den informationen till Vårdförbundets förtroendevalda och lämna era synpunkter vi tar mer än gärna emot alla förslag till förbättringar.
Vänligen Susanne Flink förtroendevald i Lund

2008-04-20 @ 02:00:48
Postat av: Megnuz

Hej Susanne!
Kul att VF har fått en vettig person som förtroendevald. Är du förresten förtroendevald på avdelningen eller på den lokala avdelningen? Till dina kommentarer.

För det första så är det ingen påstående att VF skulle vara Sveriges svagaste fackförbund, det är en fundering och detta har markerats med ett frågetecken något som annars skulle vara ett utropstecken om det skulle vara ett påstående. För det andra så är det klart att inlägget består av mina egna åsikter. Jag använder bloggandet som en form av krönika. Försöker stärka vissa påstående med olika källor men det är möjligt att jag kan vara ännu tydligare med att uttrycka att vissa saker handlar om mina egna åsikter.

Att jag inte har tagit med några förklaringar till olikheter i de olika nordiska länderna beror helt enkelt på att jag i detta fallet inte tycker att det relevant. Jag har inte angett några absoluta summor utan bara vad man i procent har i lönekrav, detta för att visa att man i de andra nordiska länderna satt ribban högt och inte vikit ned sig. I samtal med arbetskollegor både på min fd. arbetsplats och på andra avdelningar så framkom det att de flesta räknade med att det från VF skulle bli ?mycket snack och lite hockey?, dvs. man förväntade sig att det skulle bli några hundralappar mer i lönekuvertet som ev. täckte inflationen. Det jag menar är att om VF i Sverige hade krävt 15% och erbjudits 12.8% hade VF tackat nej då? Tveksamt? Tack och lov så har man stått fast vid sina krav (som jag menar skulle ha kunnat vara ännu högre).

Jag är medveten om att VF har genomfört och genomför manifestationer. Det intressanta i sammanhanget är att man verkade förlita sig på hörsägen och i viss mån att sjuksköterskorna själva skulle gå in på VF?s hemsida för att se om det inte var någon demonstration på gång. Det är farligt att ha en övertro på att medlemmarna själva söker information. Jag tror att man ofta söker man information om det är en specifik fråga man vill ha svar på och inte för att kolla nyheter och om det är något på gång i största allmänhet. För ett fackförbund är det otroligt viktigt att man ägnar sig åt uppsökande verksamhet, speciellt på avdelningar där det saknas förtroendevalda (vilket var fallet i mitt fall). Det hade räckt med att kopiera upp affischer och sätta upp på strategiska ställen, skicka ett pressmeddelande till SDS och Skånskan om vad som var på gång (enda som jag såg var David i Punkt se, men det berodde på att David själv ringde upp mig), eller skapa ett mass-mail med information om demonstrationen och en uppmaning att skicka detta mail vidare.

Vad det gäller arbetsmiljö så har du självklart rätt, till viss del i alla fall. Det är inte fackförbundets uppgift att se till att arbetsmiljön är bra, det är varje arbetstagare och framför allt arbetsgivaren. Men en enskild arbetstagare saknar den tyngd som ett fackförbund kan ha, speciellt när det gäller större organisatoriska arbetsmiljöproblem. Att pressen varit stor på sjukhuset och på de anställda varit hög sedan sommaren är välkänt och det har vid flera tillfällen skrivits om detta i tidningar (även om inte du känner igen dig i detta). Problemet med den stora arbetsbelastningen är att det inte är ett problem som härrör till en enskild arbetsplats utan har varit genomgående på hela sjukhuset. Sedan slutet på sommaren (då vi faktiskt hade ?läge A? som beläggningsgrad) har det varit ?läge C?, ?skarpt C? eller stabsläge. Patienttillströmningen har varit för stor och alla avdelningar har fått ta emot patienter som ligger utanför sin speciallitet och detta medför dels en ökad belastning och en fara för patientsäkerheten. Jag tror det är svårt för en enskild avdelning är det svårt att påtala detta eftersom man saknar hela bilden och kritiken inte ska riktas mot den närmsta ledningen, utan det är ett övergripandeproblem som ska riktas direkt mot sjukhusledning och politiker.

Vad det gäller informationen till studenter så skrev jag bara vad studenterna i den länkade artikeln hade sagt. Det är ingenting jag formulerat och kan stå till svars för utan det får givetvis studenterna i Stockholm själva göra. Men jag kan ändå känna igen bilden. Under tiden som studentfacklig representant så hade jag mycket kontakt med VF. Jag var flera gånger i Stockholm tillsammans med Hanna för att försöka utöka studenternas inflytande i VF. Vi tittade bl.a. med lystna blickar mot Norge där 90 procent av sjuksköterskestudenterna var medlemmar i VF?s motsvarighet. Men där har de också reellt inflytande. Intresset på högre ort var skiftande. På lokal nivå var intresset mycket litet, i alla fall under de år jag var engagerad. Jag försökte förmå dem att komma ut i klasserna betydligt tidigare än det gjort innan, få till medlemsmöten för studerandemedlemmar etc, men kände inte att jag fick särskilt mycket stöd av den lokala avdelningen. De ville gärna att man gjorde saker, men helst skulle man sköta allt på egen hand utan stöd från dem. Jag var tom. på VF?s Lundaavdelnings årsmöte. Det var jag och ca. 20 st andra på detta möte. Det visade sig att jag var den första studenten någonsin som närvarade på ett av Lundaavdelningens årsmöten. Det säger lite om vilket intresse de visar för studenterna. Det stämmer att de kommer på arbetsmarknadsdagarna som studentkårerna arrangerar. Men den bild jag fick av dem där var också verklighetsfrämmande. När jag gick min sista termin var i princip det enda de sa att det inte fanns något som hette ?ingångslön? och att vi skulle kräva 25 000 eftersom det var individuell lönesättning. Så visst fog var att de inte har kontakt med verkligheten alla gånger har jag nog..

Som studentfackligt engagerad så är jag fullt medveten om att medlemmarna är organisationen, men de som sitter på förtroendeposterna är de som känner till vad arbetsgivaren kan och får göra och de känner till vilka verktyg som man kan använda i olika situationer där arbetsgivaren gör saker han inte får. Det är dessa som genom att ha medlemmarna bakom sig kan åstadkomma väldigt mycket. Vad VF misslyckats med är att lyssna på sina medlemmar, därigenom har man förlorat medlemmar och det ger även upphov till privata initiativ som t.ex. upproret.se.

Blev glad över att ha träffat på dig på Vårdvetenskapens hus idag. Det visar att VF inte längre bara kommer till studenterna när det är arbetsmarknadsdag utan nu verkar ha ett större intresse att faktiskt komma i kontakt med sina nuvarande, och även potentiellt blivande, medlemmar.


Det vad var jag hade i huvudet för tillfället. Jag misstänker att jag för anledning att återkomma i frågan.

2008-04-28 @ 22:18:35
URL: http://magnussandberg.blogg.se
Postat av: Susanne Flink

Hej igen Magnus!

Det var roligt att träffa dig igen och tack för ditt smicker. Vad kan jag då säga om ditt svar? Jo visst tycker jag nog att du bör vara mer noga med att markera vilket av åsikterna som är dina egna - absolut. Sedan blir jag glad över din nya kreativa sida (sista inlägget) som jag tar till mig och försöker föra vidare - trots att du inte är medlem (just nu)? Du kanske ändrar uppfattning i frågan????
När du nu finns på skolan så passar du väl på tillfället då du pratar med studenter att tala om att vi kommer på bokbord och nästa gång och troligtvis sista gången denna terminen blir på måndag mellan 11-13:30. Till hösten kommer vi att synas oftare på skolan i olika sammanhang.
Tanken med detta är att finnas tillgänglig för att "lyssna på medlemmar och ev blivande medlemmar". Väl mött då!
Susanne Flink

2008-04-30 @ 00:08:19

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0