Nu är det dags igen…
Har haft en liten paus i mitt skrivande (typ ett halvår)… Men nu har jag åter hittat motivation och saker att skriva om. Inte trodde ni väl att jag skulle kunna hålla tyst.
Har under påsken diskuterade olika regler som man av någon anledning följer (utan egentligen fundera på varför). Varför är det till exempel så att man måste kliva av bussen när man har tryckt på stoppknappen även om det skulle vara så att man har tryckt vid fel hållplats. Det är tydligen mycket pinsammare tala om att man tryckte fel än att behöva gå en hållplats. Jag har själv varit i den situationen, tryckt på knappen, och så har bussen stannat på ett helt annat ställe än vad jag trott och vet att i mitt huvud tänkt ungefär ”nu har du minsann tryckt på knappen och fått hele denne bussen att stanna för din skull… nu får du se till att ta konsekvenserna av ditt handlande och minsann kliva av bussen, även om det innebär att du måste gå 3 km. Man trycker inte om man inte ska av… därmed basta!”
Beteenden förstärks dessutom av busschaufförer som vägrar att köra vidare om inte någon hoppar av när någon ”plingat”.
Ett annat konstigt beteende som folk har, och som antagligen är djupt rotat redan sedan barnsben, är att man är tyst så fort det är böcker i närheten. All denna uppfostran om att man är tyst på biblioteket har fått som följd att folk är tysta även inne på bokhandlar och tidningskiosker. Detta trots att det inte är meningen att man ska läsa där. Skulle man läsa så får man får ju allt som oftast höra att ”detta är faktiskt inget bibliotek” vilket i så fall borde innebära att ”tystnadsregeln inte heller gäller.
Har under påsken diskuterade olika regler som man av någon anledning följer (utan egentligen fundera på varför). Varför är det till exempel så att man måste kliva av bussen när man har tryckt på stoppknappen även om det skulle vara så att man har tryckt vid fel hållplats. Det är tydligen mycket pinsammare tala om att man tryckte fel än att behöva gå en hållplats. Jag har själv varit i den situationen, tryckt på knappen, och så har bussen stannat på ett helt annat ställe än vad jag trott och vet att i mitt huvud tänkt ungefär ”nu har du minsann tryckt på knappen och fått hele denne bussen att stanna för din skull… nu får du se till att ta konsekvenserna av ditt handlande och minsann kliva av bussen, även om det innebär att du måste gå 3 km. Man trycker inte om man inte ska av… därmed basta!”
Beteenden förstärks dessutom av busschaufförer som vägrar att köra vidare om inte någon hoppar av när någon ”plingat”.
Ett annat konstigt beteende som folk har, och som antagligen är djupt rotat redan sedan barnsben, är att man är tyst så fort det är böcker i närheten. All denna uppfostran om att man är tyst på biblioteket har fått som följd att folk är tysta även inne på bokhandlar och tidningskiosker. Detta trots att det inte är meningen att man ska läsa där. Skulle man läsa så får man får ju allt som oftast höra att ”detta är faktiskt inget bibliotek” vilket i så fall borde innebära att ”tystnadsregeln inte heller gäller.
Kommentarer
Postat av: K
Idag var jag i Malmö för att handla kläder. Mindre klokt beslut med tanke på att det är lönehelg men det är ett annat ämne. När mitt plagg skulle provas insåg jag snabbt att kön till tjejernas provrum var alldeles för lång, och med det stegade jag upp en våning till herrarnas avdelning och gick i ett av provrummen där. Väl där inne kom jag på mig själv med att tycka att det kanske var FÖRBJUDET att som tjej prova kläder på herravdelningen, och jag fick snabbt denna tanke bekräftad när jag mötte herrarna i köns blickar när jag klev ut. Så gör man uppenbarligen bara inte.
Trackback
