Orera om o-rea

Är tillbaka efter min julvistelse i de småländska skogarna. Kan min stora besvikelse meddela att SJ inte var försenat utan tvärt om gick i tid. Inte heller någon av min a andra farhågor gällande SJ besannades, så nu vet jag inte riktigt vad jag ska klaga på.


Jo, det är klart att jag vet det...


Varför hetsar alltid folk upp sig när det är mellandagsrea? För det första så har de spenderat veckorna innan jul med att shoppa hejdlöst, stå i köer och trängas med andra lika galna människor. Efter två dagars uppehåll med julmat och Kalle Anka så har de uppenbarligen sådan shoppingabstinens (eller att två dagar med släkten är precis vad de klarar) att de redan klockan sju på annandagen måste stå och hänga på låset på H&M. För folk verkar inte riktigt förstått att handlarna inte har så mycket att rea ut. De flesta klädaffärer har så små lager att de inte behöver rea ut allt direkt efter jul. De väntar oftast till januari-februari med en riktig rea då de verkligen behöver bli av med sina grejer. Hur många har inte irriterats över den stora mängd varor som säljs till ordinarie pris på mellandagsrean? Även om butiken fullständigt är dekorerad med skyltar som kunngör att det minsann är "upp till 70 % rea" så är det enda som reas ut är en enda klädsnurra med clownbyxor och senapsfärgade tröjor i XXL. Flera affärer har insett att det kanske inte är så mycket rea och därför ändrat konceptet något och kallade det istället för "mellandagspriser". Det är väl fint att de inte vill bluffa, men å andra sidan så är det klart att priserna är "mellandagspriser", vad skulle det annars vara i mellandagarna. Dessutom tror jag folk förväntar sig rea när en butik öppnar kl. 07 en annandag.

image96

Men hemelektronikkedjorna då säger ni. Ja, det är klart att de har vissa varor som är kraftigt prisnedsatta. Men frågan är hur många ex. av denna vara som de har och sedan är frågan hur många gånger på ett år som dessa kedjor annonserar om rea. Det kan vara allt från sommarrea till Pingis-SM-rea. Så priserna i mellandagarna är kanske inte så unika och jättelåga. Framför allt inte så låga att man har lust att stå i bilkö i flera timmar. Påminner mig även om ett nyhetsreportage, tror det var Janne Josefsson, som konstaterade att (tror det var OnOff) som aldrig sålt varan för det "ordinarie pris" som angavs i reaannonserna, i vissa fall var priset högre under rean.

Så är det vi är alla lurade. Måste erkänna att även jag besökte mellandagsrean, dock vid en mer humantidpunkt, jag köpte ingenting och jag lackade ur redan efter en timme.  


Svåra frågor

Varför heter det inte tungglögg när det heter lättglögg?

Höstporr

Vad ska man säga... med tanke på hur sommaren inte blev av kan jag inte annat än citera "Monty Python and the hole grail": "A year passed. Winter changed into Spring. Spring changed into Summer. Summer changed back into Winter. And Winter gave Spring and Summer a miss and went straight on into Autumn".

Har inte så mycket emot att det inte blev någon vidare sommar eftersom jag var semestervikarie och därmed fått lite ledigt först nu (Bitter? Inte jag...). Jag gillar dessutom hösten. Vet inte om det är för att den är så föränderlig. Precis som våren så händer saker och ting så snabbt. Ena dagen är löven gula, andra dagen röda och tredje dagen har alla löv trillat av. På sommaren står träden i sin gröna prakt eller under vinterhalvåret när träden står kalla och grå i flera månader. Nä, annat är det med hösten. Det finns något avslappnat och otvunget att gå ut i ett färgsprakande landskap. Kan man dessutom toppa den upplevelsen med att plocka tre påsar trattkantareller för att sedan när kvällskylan börjar komma gå hem och värma sig med en tallrik varm ångande tomatsoppa eller lägga sig i ett varmt skumbad med levande ljus och en skiva med bach i bakgruden så finns det bara ett ord: Höstporr


Kungshuset i Lund

Kvarteret Eden i Lund

Domkyrkan i Lund
Allé i Gårdsby

Gårdsby

Man förstår att Rydberg inspirerades av trollskogarna

1-1, 0-2 och 2-1 respektive 1-2, 1-2, 1-2

Sverige är utslagna ur fotbolls-VM i Kina... Efter (vad jag fått höra) mediokert spel genom hela slutspelet där det inte går att säga så mycket mer än att de spelade som sämst när de behövde spela som bäst. Var ingen som lyckades leverera när det som bäst behövdes (möjligen med undantag av Lotta Schelin). Till skillnad från skade målvakten Caroline Jönsson så anser jag att det är ett fiasko. Ligger man trea på världsrankingen ska man ta sig vidare från ett gruppspel i VM, basta! Det skulle vara som om Itailiens herrlag missade att gå vidare från ett gruppspel i VM, och jag är rätt säker på att flera skulle kalla det för fiasko. Apprå på Italien... är det bara jag som får en viss deja vu' och kommer att tänka på herr VM i Italien 1990? Det finns onekligen ett antal likheter:


De båda gjorde ett imponerande kval. Herrlaget vann sin grupp före bl.a. England efter en supermatch av Hysén på Wembley. Damerna vann också sin grupp och vann alla matcher utom en (som man spelade oavgjort).


Båda lagen hade höga förväntningar på sig efter de lyckade kvalen och lagen klappade igenom trots flera stora stjärnor och nya talanger. Herrlaget hade Hysén, Johnny "Bråttom", Glenn "Atalanta" Strömberg och Brolin. Damlaget hade Ljungberg, Svensson, Seger och Forsberg. Gissningsvis kommer många damspelare att precis som många av herrlandslagets äldre spelare gjorde, tacka för sig efter det pinsamma uttåget ur turneringen i Kina.


Sverige hade både 1990 och 2007 otroligt svårt att göra mål. I de båda turneringarna lyckades de båda lagen endast åstadkomma tre mål vardera.


Mitt intresse för de båda turneringarna var i det närmaste obefintligt.


Till båda turneringarna gjordes officiella låtar. Ingen av dem blev storsäljare. Herrlagets låt "Ciao ciao Italia" gjordes av "Galenskaparna och Aftershave" och även de tillhör mina favoriter inom Svensk underhållning så är nog den låten bland det sämsta som de någonsin gjort (även om det var Lasse Holm som skrev sången).


BWO har gjort damlagets låt...

...och är så intetsägande att jag knappt visste att den existerade. Men det är kanske lika bra, för både VM 1990 och VM 2007 är bara att glömma.   

Frågan är också hur "Nu tar vi dom" kunde bli en populär sång? Speciellt när man ser följande klipp...

Att ventilera sin ilska

Jag var ett väldigt snällt barn. Jag såg snäll ut också med långa guldgula lockar. Fördelen med att se ut på detta viset är att väldigt få vuxna kunde blir riktigt arga på mig (med undantag av mina föräldrar som såg mig varje dag och som därigenom hade blivit immuna). Jag kom antagligen lättare undan när jag gjort något dumt och ännu lättare undan om jag sagt något dumt. Jag var vad gamla pensionärer antagligen skulle kalla ett "charmtroll".  

När jag var sju år fick jag som alla andra börja skolan. Jag började i en byskola med två första klasser. Om jag inte minns fel så var vi inte fler än 14 stycken i min klass. Det var med andra ord en hyfsad lärartäthet på den tiden. Vi hade dessutom Kalmar läns största klassrum (om jag inte minns fel hade vi hela övervåning på i bygganden på bilden nedan). Luncherna lagades från grunden i skolköket (inget centralkök här inte) och till detta serverades nybakt bröd. Trots detta var allt inte alltid frid och fröjd. En dag hade vi 14 elever lyckats åstadkomma så mycket ljud att vår lärarinna, Kerstin, blivit ganska irriterad. Antar att jag inte var riktigt van vid att andra än mina föräldrar blev irriterad och jag tyckte nog att stämningen var ganska obehaglig Huruvida jag hade någon del i den höga ljudvolymen vet jag inte. Men med tanke på hur mycket jag pratar idag så var jag nog inte helt oskyldig.
image16
 Till slut klarade jag inte av den tryckta stämning som uppkommit tack vare oss olydiga barn. Jag räcker sålunda upp handen. Till slut upptäcker fröken detta och säger irriterat:
- Vad är det Magnus?
- Jo, jag tycker det är så mycket ilska i rummet så jag skulle vilja släppa ut lite. 

Antar att Kerstin mest blev förvånad av detta yttrande. Jag vet inte heller om hon egentligen gav mig tillåtelse men jag reste mig upp gick fram till fönstret, öppnade det och viftade ut så mycket luft jag kunde. Märkbart nöjd gick jag sedan och satte mig.  

Att mina klasskamrater inte gav mig stryk på rasten efter ett sådant här messerschmidt-idiot-klassens-clown-beteende kan så här i efterhand förvåna mig. Jag blev inte mobbad eller ens retad, men vi kanske var för unga. Jag flyttade ett par månader senare så jag kanske inte riktigt gav mina klasskamrater chansen.

Det som fascinerar mig mest är nog att manövern faktiskt hade avsedd effekt. För inte kunde Kerstin vara arg efter att en liten lintott som jag släppt ut ilskan genom fönstret.

Lite mer manligt kvinnligt

Angående frågan om jag kallar mig sjukskötare eller manliga sjuksköterska så brukar nästa fråga i samtalet bli om och i så fall vad jag ska specialisera mig i. Allt väl så långt, men i nio fall av tio följs denna fråga av följande ordväxling:
- Du kanske ska bli barnmorska? (Följt av ett skratt)
- Ja, kanske det... men vad är det som är så roligt?
- Du kan ju inte få barn...
- Nej, jag vet... Jag är man, vi har den egenheten.
- Men du kan ju inte bli barnmorska eftersom du inte vet hur det är att föda barn.

Det hela är ett rätt märkligt resonemang och finns i stort sätt bara när det gäller manliga barnmorskor (brukar inte ens vara samma argumentation när det gäller manliga gynekologer). Barnmorskeyrket är tydligen ett av få (om inte det enda) där personlig erfarenhet går före utbildning och erfarenhet vunnen genom yrkesutövandet. Det skulle med andra ord inte kunna finnas några barnmorskor som inte fött barn, de som fanns skulle bara kunna vara med på förlossningar som gått till precis som deras egna. I förlängningen skulle manliga läkare inte kunna vårda kvinnor över huvudtaget. Tänk om samma resonemang var gällande inom den övriga sjukvården...
- Nej tyvärr Fru Mjällom, jag kan tyvärr inte göra någon bypassoperation på dig, jag lever sunt... 
eller
- Om Systern är snäll och säger till familjen från Krokom att vi inte kan operera förrän Överläkare Ragnefjord kommer. Han har varit med om en riktig bilolycka, jag har bara vurpat full på cykel...
Resonemanget är helt otänkbart inom psykiatrin...
- Nej, jag kan inte hjälpa dig alls. Jag är normal.

Nu kan ni vara lugna... Jag tänker inte bli barnmorska. Men inte för att jag inte tycker det är tänkbart utanför att jag sedan länge anser att man inte ska blanda yrke och hobby.

Smakfullt smaklöst

Antingen är personerna bakom detta fullkommligt galna eller så har de en fantastisk form av galghumor. Jag gillar folk med självdistans och peruanerna verkar ha det i alla fall. Tyckte i alla fall att det var vansinnigt roligt.

Nyare inlägg
RSS 2.0